Det blir nog glest med inlägg framöver. Jag har upptäckt att mitt arbete är för komplext för att kunna sammanfattas i det här formatet just nu. MEN jag vill bara passa på att tacka alla er positiva och trevliga människor som förgyllde Birkastans Dag idag. Vi var osäkra på vart vädret skulle bära av men drygt 150 personer blev ni till slut som passerade in genom dörren. Det gör vi gärna om nästa år! 

Jag öppnade en utställning i Japan i helgen. Världens raraste tjej har bjudit in 4 favoriter att visa sina arbeten på Gallery Simon i Yokohama och jag känner mig otroligt hedrad att bli "head huntad" på det viset. Fler inbjudningar tas gärna emot. Borde kanske skriva det på engelska om jag vill visa upp mig ännu mer utanför Sverige...

40-årsfest!

Vilket otroligt flummigt ställe vi var på fest på i helgen. En på vissa sätt helt fantastisk miljö ute på Ekerö kallat "Rosenhill" visade sig passa perfekt för 5-åringar som ville springa runt och inte lika bra för vuxna som ville sitta och prata. Så jäkla kallt blev det att vi gav upp tidigt och det visade sig vara klokt. Vänner som övernattade berättade senare att stugorna (som man kunde hyra för 600,- natten) var oisolerade och utan uppvärmning! Det var runt 4 grader kallt på natten och jag undrar hur någon kan ha mage att hyra ut stugor för sådana pengar under sådana förhållanden. Om jag trär om ett halsband och drar av tråden, inte överlämnar jag det så och kräver kunden på pengar för ett dåligt genomfört jobb?! Det är allt som oftast jag förundras över andras sätt att göra business. 

Tack till alla goa och trevliga kunder som har dykt upp under veckan! Det känns härligt att vara tillbaka och idag har jag dessutom plåtat till utställningen. Så allt är bara fina fisken. Som grädde på modet har Stockholms bästa bageri Bakery and Spice öppnat vid S:t Eriksplan så nu kan vi njuta av smarriga mackor med surdegsbröd som bas. Nästa stora trend är på ingång och jag älskar det! Har aldrig varit en fans av butiksbakat bröd och det man kan köpa "i plastpåse" är ju skräcktråkigt. 

En ny vän hade vuxit till sig i kylskåpet under sommaren.

Just det, ställer ju ut manschettknappar i USA just nu. Här är två par. Det översta i silver och citriner och det nedre i silver och recyclad korall.

Mmmm. 4 veckor utan dator och jobb. Ja, om man inte räknar att fixa med huset som ju är en never ending story. Framför allt har jag njutit av att promenera minst 1 timme varje dag. Jag älskar den blandskog som vi har bara precis utanför knuten. Idéerna inför utställningen på Konsthantverkarna i höst har vuxit fram under dessa promenader och det är hög tid att se dessa ta fysisk form. Fast idag var det Floras kulle som vanligt. 

Idag har D lyckats fixa min dator med hjälp av en möbeltass. Jag hoppas i alla fall att det är så och om inte annat kan jag hinna tömma över innehållet på vår externa nu, så HURRA! Tracy undrade hur det känns att dejta McGiver. Vad kan jag säga, det är fantastiskt!

Vasaparken är verkligen ett underbart vattenhål att ha i närheten. Det är inte stort och det är inte som att vara ute i naturen men det är grönt mitt i stan och jag gillar det! Liksom många andra. Det är alltid fullt med folk där numera. Minns hur det var när jag hängde runt Odenplan i tonåren, då var det nästan uteslutande missbrukare som kände sig som hemma där. Glassen vi åt på Dalagatan hade jag däremot kunnat vara utan. Det är svårt att hitta något ställe som kan mäta sig med det vid Fridhemsplan. Jag får göra mig ärenden ditåt lite oftare helt enkelt. 

Bubbel som avslut på en fantastisk säsong blev det idag. I morgon väntar äntligen lite hard core shopping på rean!!! Eventuellt blir det ny dator, eftersom den gamla verkar ha fått en infektion som håller i sig, men mesta fokus är på kläder. Kanske kan det här bli en sommar då jag inte bara går runt i skitiga jobbarkläder eftersom vi faktiskt börjar få fason på sommarplejset. Vi får väl se.

Nu drar det ihop sig mot semester och det ligger i luften att man bara vill sitta på café och lapa sol och latte hela dagarna. Tack vara smarta tips från mina kollegor har jag lyckats komma ikapp med "things" och kunde faktiskt göra just det en timme under dagen. En god (kaffe) på Mellqvist tillsammans med en kollega och vän, det är att vara egen företagare på bästa sätt! Ägnade resten av dagen åt att planerade events i Liverpool och London. Hösten ser redan ut att bli lika späckad som våren men med mer delegering ska det gå. Vi får ytterligare en person som hjälper oss på MADE BY så på det hela taget ser det jäkligt ljust ut! Löven på bilden har nästan sålt slut nu lagom till ledigheten men en ny laddning är på g. Svart och röd tråd är förstås alltid rätt men till hösten kommer fler färger. Håll utkik på MB.

Det har varit en otroligt givande månad men med lite tid över för annat än jobb. Vi hade vårt seminarium/workshop med Tracy och inbjudna gäster för 2 veckor sedan och det tog ordentligt på krafterna. Samtidigt som de tillförde en hel del tankar och extra energi på ett bra sätt. Jag ska se till att följa upp det och har faktiskt börjat läsa alla böcker jag köpt under åren som mest stått olästa. Fram till nu! Fast idag har det blivit deckare och allmänt slapp stämning. I morgon ska jag packa en låda smycken som ska iväg till Japan, bl.a. örhängen av den sort som ses på bilden, och sedan är det sista beställningarna som går iväg nästa vecka. En av mina favoriter som blev färdig redan i förra veckan ser ni på bild 2. 

Mmmm. Ett glas vin, klappa katten och läsa. Det är gott det. Annars tycker jag att folk var lite konstigt arga i dag. Var det inte folkfest och klackarna i taket i går? Kanske var det bara ilska över livets orättvisa i att man trots detta måste jobba dan därpå som skapade bistra busschaufförer och bråkiga gubbar.

Vinkade av ryssarna i morse och kände både sorg och lättnad. Nu ser jag fram emot lite lugn och ro. Resten av dagen var en helt vanlig arbetsdag och det var ljuvligt. Agnieszka kom på mig med att bara sitta och stirra ut i luften med ett fånleende på läpparna. Dessutom fick jag levererat ett antal jobb som alltid är skönt. Nu hoppas jag bara att ryssarna orkar slå tillbaka mot Spanien i andra halvlek!

Förra veckan var så späckad att det var först när Agnieszka frågade idag att jag kom ihåg Pecha Kucha-kvällen. Och den vill jag INTE glömma bort. Så kul hade vi! Torsdag, efter en hel dag av att bygga utställning, drog vi med raska steg mot Berns. Jag hann få duktigt fina blåsor på fötterna men det glömde jag snart bort. Av någon outgrundlig anledning har jag inte lyckats ta mig dit tidigare. Fattar verkligen inte varför, nu i efterhand. Föreläsningskonceptet är att alla får 20 bilder om vardera 20 sekunder på sig att berätta om ett ämne. Manga, plastbegär, makramé och vår bärnsten samsades med ytterligare några projekt. Passa på nästa gång det anordnas för det är så häftigt!

AMBER AND LOTS OF RUSSIAN

Hur sammanfattar jag den här veckan... Det har varit helt hysteriskt och fantastiskt kul! Glädjen i att kunna sammanställa allt material som konstnärerna skickat oss går inte att beskriva. Katalogen blev fantastisk, utställningen likaså (på Konsthantverkarna) och den avslutande middagen igår gick inte heller av för hackor. Som tur var lät jag ryssarna (eg. bara en ryss...) dricka upp all vodka så jag mår riktigt fint idag. Överraskande nog med tanke på att jag avslutade hos Pasi som firade öppnandet av utställningen i Gustavsberg. Synd bara att ryssarna inte ville följa med. Det är ett galet gäng som tagit sig hit från Kaliningrad. Men framför allt är det en samling otroligt varma och kärleksfulla människor som jag verkligen känner att jag kommit nära på kort tid. Det skulle inte förvåna mig om vi hamnar i den regionen igen av en eller annan anledning. Nu börjar i alla fall den här resan gå mot sitt slut. Nästan 3 års samarbete med Svenska Institutet varav 1 år med det här projektet, det känns helt overkligt att det är över. Å andra sidan kanske det kan betyda att jag får mina kvällar och helger tillbaka. Det ska bli skönt:-)

Att besöka Floras kulle har blivit vår söndagstradition. Ofta tar vi en omväg för att se någon utställning eller något men idag orkade vi bara masa oss i sakta mak den närmaste vägen. Det underbara tulpanhav som omgett uteserveringen på Floras håller på att blomma över men det är fortfarande magnifikt. Personalen var som vanligt en del av förklaringen till att det var så trevligt. Deras helg hade varit minst sagt stressig med både KISS-fans och maratonfolk i oräkneligt antal. 

Idag känner jag mig lite nostalgisk. Det är 9 år sedan jag gick ut från Konstfack. Voj voj. Det är ganska många år som rullat på, mer eller mindre smärtfritt. Jag äter mindre mängd smågodis idag och tillbringar färre timmar i tveksamhet kring vad jag ska göra. Jag kan önska mig tveksamheten tillbaka men utan sega nappar som tillbehör. På MB kör vi "dagens fråga" från och med idag och jag vill gärna ställa fler frågor. Om allt möjligt. Ju fler "dummare" frågor desto bättre! Idag ställer jag mig frågan varför jag alltid prioriterar det som är längst bort från mig själv.

Alla hostar och hackar. Grönt te är mitt recept. Vi får se hur länge det håller...

Sitter äntligen och har en helt vanlig hemma-kväll. Jag har tittat på ett program som handlade om en skolkör i UK. Det är ju så man kan gråta hur lite som behövs för att få barn i den åldern att börja tro på sig själva. Inte så att det var en liten insats han gjorde, körledaren, men att det inte sker automatiskt i skolan. Visst finns det positiva undantag, men jag har känslan av att det är få  som skulle våga sticka ut hakan på det sättet. Jag menar, att introducera körsång som ett kul alternativ till 13-åringar. Det är modigt!  

Vilken lovely day! Ljuset får mig att orka gå till jobbet även om det känns lite tungt. Skulle hellre sitta och fundera över seminariet på Gustavsberg igår. Det var den där sortens dag som man bara kan hoppas på. Energinivån var på topp, deltagarna lagom många, innehållet både tänkvärt och tillgängligt och stämningen generös. Jag blir mer och mer imponerad av konsthallens arbete för var dag som går. "Gift"-utställningen var dessutom otroligt fint presenterad. En stor applåd. Idag står bara ett måste på agendan, utom att vara här och ta hand om butiken, och det är att få ihop allas titlar till Amber-katalogen. Det känns lagom med tanke på att det bara fattas två. 

Nu har utställningen på Svensk FORM öppnat. Vi fick ihop det i riktigt god tid och hann njuta av hur fint rummet blev. Inlånade föremål från Historiska Museet (bl.a. knappar från stenåldern) tillsammans med rå bärnsten, Björn Leijons bilder (inklusive den ni ser ovan) och Albin Karlssons film skapade en känsla av att nästan vara med på plats. För mig som agerat projektledare men inte följde med på själva workshop-veckan, var det extra roligt att få in allt i samma rum. UTOM resultatet förstås. Det visat vi på Konsthantverkarna med öppning den 7 juni.

Äntligen är David tillbaka från Bryssel. Han installerade sin skulpturala armatur "Convoy" på the Permanent Residence of Sweden in the EU och allt gick tydligen helt enligt planerna. Väldigt nöjd blev han i alla fall. Nu kan vi äntligen fokusera mer på allt kul som händer i Stockholm framöver. Det är roligare när vi är två. 

SOLD

Ett av mina favorithalsband från Collect i januari i år har hittat hem! Det är alltid en fröjd och lite av en plåga att sälja sina favoriter. Och eftersom det var ensamt i sitt slag kanske det är ett dåligt läge att göra reklam för det men här är det i alla fall. 

HOME SWEET HOME

Det har varit en galen vecka! Soffan har sällan varit så skön som ikväll när jag inte behövt göra någonting annat än att slappa. Utöver vår gäst Tracy har Stockholm också haft besök av Lisa Walker under veckan som gått. I onsdags föreläste hon på Konstfack och jag är glad att jag tog mig tid att åka dit. Dels är hon en fascinerande person med ett väldigt intressant konstnärsskap och dels gav det mig en anledning att se Vårutställningen. Jag gillade GDI som helhet och hittade ett favoritprojekt på Ädellab. Sedan var det middag med kollegor och RIKTIGT spännade och kul samtal. Jag var riktigt hög på åsikter när jag for hem i natten. Bilden visar Lisa Walkers arbete som går att se på Platina fram till  19 juni.

MADE BY: Small Scale Artist in Residence Program

Vi har fått hit vår gäst från USA! Tracy Steepy kom i måndags och hon ska bara ställa om kroppen till rätt tid för att sedan ta plats på MADE BY: Själv jobbar jag med att få färdigt presentationen till Svensk FORM. Vi ska visa del 1 av Bärnstensprojektet där med öppning på onsdag i nästa vecka. Parallellt jobbar jag med katalogen till del 2 av samma projekt. Den ska rymma arbeten från alla 10 deltagare och det börjar kännas på håret att få ihop det. Nu är allt fotat i alla fall och nästa steg är väl egentligen att jag ska få färdigt en inledningstext. Suck, jag behöver någon att skylla ifrån mig på. Säkert finns det någon som i större utsträckning än jag är skyldig till att det blev så kort om tid. Vi kan kalla henne Agneta. 

Örhängen i långa rader har det blivit på sistone. Merparten har hamnat på Konsthantverkarna och premiärvisas i morgon lördag. Välkommen!

Söndag blir lätt en dag när jag börjar tänka på hur jag lever. Hur kan jag få mer tid till att t.ex. gå på museer och hur fasen ska jag göra för att komma igång med att träna igen. Dessa frågor är tyvärr fortfarande obesvarade. Vad jag försöker satsa på nu är att lära mig mer om vilka livsmedel som inte tär allt för mycket på "systemet". Det känns speciellt angeläget med den matkris som råder. Bönor och linser framstår, såvitt jag kan läsa mig till, som ett mycket bra alternativ till såväl ris som kött. Gott är det ju också. Broccoli med en blandning av neutral olja och lite sesamolja förgyllde måltiden. Mmmmm. I veckan som kommer är det sista chansen att se min utställning på Platina. Den är förlängd för att vi skulle hinna få in lite olika visningar så passa på!   

Tillbaka på jobbet. Efter två underbara veckor av det här! Jag känner mig helt mjuk i kroppen och har läst massvis med bra böcker. Ön heter Ko Kud (eller Ko Kood) och ligger i Thailand. Efter att ha varit en extremt lugn och fin plats i många år bygger man nu det första riktiga hotellet på ön. Utvecklingen kommer givetvis gå extremt fort, så är ni i krokarna och letar efter total avkoppling ÅK DIT! Vi brukar bo på ett ställe som heter Siam Beach. Det har sina brister i form av helt ointresserad personal men ligger smask på ön bästa strand. Vi bodde 10 m från där bilden är tagen och kunde t.o.m. ta nakendopp på kvällarna utan att "störa" någon. Lite bakom stranden liggen "Banden", en familjedriven restaurang som även hyr ut några hyttor. Otroligt rara människor och mycket fräsch och fin mat till väldigt låga priser. All in all, en perfekt semester!

HOPP! Nu blir det vila ett tag. Härligt! 

Vad är väl en bal? Ja, alltså kvällen på ryska ambassaden kommer i alla fall gå till min historia som en skitkul kväll. Live-band, kostymnissar som skakar rumpa och mycket mat OCH dryck. Härlig stämning, röda mattan utrullad och väldigt mycket folk. Åtminstone till en början. Framåt 9 när vi gick var det betydligt glesare. Dags att skjuta kråkan och ta hand om sin morgondag. Den här kvällen sover man gott på det kan jag nästan lova. 

AAAAAAHHHHH vad härligt! Solen tittar fram, jag har en nybrygd kopp kaffe framför mig och till den en bit chokladtårta. MMMMM. Att förmiddagens möten gick bra ger också en välbehövlig känsla av lugn och tillförsikt. Den låda som ockuperat delar av butiken i några dagar hämtades av trevlig åkare för färd mot flockning. Davids stora Bryssel-projekt är därmed ett steg närmare att bli färdigt. Agneiszka är och bygger utställning på Konsthantverkarna och Jessica är i Kina. Kvar på plats blev MOI. Men jag ska iväg och mingla på ryska ambassaden med Anna Livén ikväll så jag känner mig inte allt för övergiven. Våra "Amber-Ryssar" börjar visst bli färdiga med sina föremål till utställningen i juni och det är så obeskrivligt skönt. Annas och mina chanser att påverka något är så jäkla små när vi inte ens får direktkontakt med 3 av utställarna utan måste skicka all post till Ambermuseum först. Återstår för mig att få iväg lite nya grejor till Galleri Norsu och sedan är det nästan helg! Crazy pärlörhängen som på bilden görs på beställning. Just dessa har pärlor som beställaren fiskat själv på 30-talet. Cool.

Hela huvudet känns stoppat med vadd. Vet inte hur många dagar som den här jag pallar just nu. Det har varit en späckad tisdag med möten och leveranser. Jag lyckades ta mig iväg till Rikskonserter och öppningen av Kaliningrad-dagarna nu i kväll. Det kändes nödvändigt att visa upp sig men lockade inte nämnvärt. Till och med vädret ville att jag skulle stanna på jobbet istället men jag sparkade iväg mig själv. Väldigt väldigt många blå registreringsskyltar fanns på plats och det bjöds givetvis på ryskt bubbel. Jag gillar det. Efter att vi druckit det ljummet en morgon på Bärnstensmuseet i Kaliningrad tillsammans med hela personalen (utom chefen) och skålat och skrattat tills ögonen tårades, är jag svag för smaken. Nu ser jag fram emot en tidig kväll. Passar bra också med tanke på att byggjobbarna som håller till ute i trapphuset börjar vid 7. Konstigt nog verkar de sluta jobbet vid 8 när jag brukar gå upp. Antagligen är det roligast att jobba den där timmen när man vet att man väcker hela huset...

LOVELY DAY

Only this one was in Scotland Oct´07. Vädret här hemma höll väl inte riktigt samma klass idag men vem bryr sig när det fortfarande är ljust då man lämnar arbetet. LOVELY är just ordet som beskriver den känslan.

Då var Liverpool avklarat och med den äran. Varken Anna eller jag hade egentligen ro att fokusera på EXTENDED innan vi for iväg, men så står man där igen med alla smycken framför sig och plötsligt fokuserar vi så otroligt bra på uppgiften. Vårt samarbete med utställningen har på gått i snart 3 år och det har drillat oss till ett riktigt bra team. Nu kommer prövningen att få ihop Amber-projektet. Med ett stipendium för katalogen som låg och väntade när vi kom tillbaka från Liverpool känns det hela mycket lättare och roligare. Nästa vecka ska vi gå på mingel på ryska ambassaden. Det blir en fin uppladdning. Dags att damma av festblåsan om man ska kunna konkurrera med de ryska damerna!

MADE BY: känns ljusare än någonsin. Glass från Italienska stället vid Odenplan gjorde också sitt till. Mangosorbet gör vilken dag som helst till en fest. I morgon blir det mindre glatt när taxi hämtar upp kl 06.10. Jag hatar att gå upp tidigt! Speciellt när en lång dags arbete väntar. Anna Livén och jag kör fullt ös med EXTENDED för att få allt färdigt till torsdag kväll då vi öppnar. Liverpool here I come.

Idag har vår PUK2 fått jobba. Den frälste flera med sin magiska förmåga att punktsvetsa. I just LOVE it. 

Vilken dag! Idag har alla 15 lämnat in till EXTENDED som ska visas på Cornerstone Gallery i Liverpool och det har betytt avbrott med jämna mellanrum hela dagen. Trevligt att se alla men samtidigt frustrerande att aldrig komma in i ett eget tempo. När sedan Anders Ljungberg dök upp med besökande David Clarke blev det ytterligare en halvtimmes samtal. Det är bara att acceptera att vissa dagar är på det viset. Hoppas morgondagen blir mer harmonisk eftersom jag har en hel hög med jobb att ta itu med och på onsdag bär det av till UK. Det brukar ju trots allt vara så att en mycket ineffektiv dag följs av motsatsen. Jag räknar med det...

Imorgon packar vi ihop Collect-presentationen på Konsthantverkarna och då passar jag äntligen på att gå förbi Ola Marklunds utställning. Han visar en stol utöver det vanliga på Galleri Candyland. Utställningen är förlängd och pågår över nästa helg. Passa på!

Idag har vi haft långa diskussioner på MADE BY. Det är inte alltid jag kan låta andra tankar ta plats parallellt med mitt arbete men ibland blir det en intressant kedja som leder arbetet vidare. Vi uppehöll oss länge vid den inbjudan som gått ut från Röhsska Museum att delta i en jurybedömd utställning. Det tycks oss som om budgetfrågor överskuggar allt för många sammanhang där vi bjuds in. För att ansöka till just den här utställningen betalar man en avgift om 250,- per inlämnat verk. Det låter kanske inte så mycket i förstone men om du sedan betänker att den som blir antagen både har bekostat att ta fram verket och antagligen lånar ut det gratis till museet (jag hoppas verkligen att det utgår utställningsersättning) blir det besvärande. Samtidigt arbetar jag aktivt med att ta mig ur fällan av att se oss konsthantverkare som offer. Vi får se var det lämnar mig, om jag söker eller inte. Resten av dagen pratade vi om valet i USA, dräkterna i The Tudors och det fantastiska konstverket vid Odenplan. Ta en tur dit och se till att missa några tåg. Då får du sällskap av andra leende människor som också hamnat "under the spell" av Erika Janungers "Weightless".

ÄNTLIGEN

Påsken har varit full av vila och läsning, men också av arbete framför datorn. Det är så otroligt skönt att jag äntligen kommit någorlunda ikapp med min hemsida. Gå in på www.lock.se för att se mina senaste verk. 

IDAG

ber jag alla krafter om en fredlig lösning i Irak. Det är en sorglig 5-års dag som uppmärksammas idag. Förändring är alltid möjligt.

ALL WORK AND NO PLAY

INFLYTTNINGSFEST

Helgen blev så lång av allt promenerande att jag nästan glömt bort att vi var på party igår. Ljuskonstnären Alexandra Stratimirovic flyttade in i nya lokaler och det var fullt ös med DJ:s av växlande kvalitet, öl och goda mackor. Bilden visar ett verk av Alexandra som vann det prestigefyllda Targetti Light Art Award i Bologna nu i januari. "Girl with ice cream" heter det.

SÖNDAGSPROMENAD

Av bästa sorten. Sol och sällskap. Promenad från Vasastan och ut till Liljevalchs Vårsalong med några stopp på vägen. Bl.a. för att spana in Åsa Jungnelius nya arbeten för Kosta Boda och senaste skyltningen på Svenskt Tenn. Det är verkligen vilsamt att gå på stan när allt är stängt. Utbudet blir mer "lagomt" då. På så sätt lyckades vi se merparten av både utställningen med det olyckliga namnet "Kvinnliga former" på Nutida och August Sörensons separata på Galleri Inger Molin. Den senare tipsade Bo Madestrand om i DN i lördags samtidigt som han rekommenderade min utställning. Antagligen bidrog det till att ytterligare en intressent anmälde sig som köpare till skulpturen "Att Vara Fin". Nu börjar det bli dags att de två som står före i kön bestämer sig.

NY GRANNE

Nu har Sally & Sara öppnat bredvid oss på MADE BY: Det är bara att komma förbi och lyxa till det med underbara underkläder.

HORNSGATAN

Idag vill jag slå ett slag för Hornsgatan. För något år sedan kändes det som om den gatan kanske var på väg att tappa sin identitet lite grand. Metallum stängde igen och ersattes av en mindre intressant verksamhet och det dök upp fler prylbutiker istället för gallerier. Nu har The Glassery valt att flytta dit och efter dagens promenad känner jag mig benägen att röra mig där oftare. Blås och Knåda hade vernissage idag med min eminenta kollega Anna Livén West vid rodret. Hon hade satt ihop en samling på temat "Salt och Peppar" och det var otroligt intagande. Inte minst för en shopping-sugen person som jag. En Mia E Göransson blev det efter noga eftertanke. Kina Björklunds skålar med dekor på rymmen var också nära att hamna hemma hos mig men jag lyckades inte välja ut en. Utställningen med Morten Lobner Espersen på Kaolin var både inspirerande och vacker. Hans sätt att arbeta med glasyren påminner mig lite om mina senaste arbeten med broscher som jag visar på Platina. Bild kommer snart.

DAGEN EFTER

ÅHHH, vad skönt. Nu är det över. Mycket riktigt kände jag mig precis så obekväm som jag förutspådde, men trots det hade jag en fantastisk kväll. Den värsta "efter utställningen-tomheten" botade jag med chokladtårta och bästa sortens soft arbete. Resultatet var kanske inte helt överväldigande men just idag kände jag att jag kunde pausa från att prestera. Om jag sedan bara hade klarat av att ta mig till CANDYLAND i tid att se Ola Marklunds utställning, hade dagen varit komplett. Det får bli i helgen istället. Pallen får illustrera mitt sinnestillstånd idag. Den fotograferade jag på en gata i Vientiane i Laos. 

OPENING

Då var det dags. Om två timmar står jag med händerna bakom ryggen och undrar vad jag håller på med. Visst är det mysigt med uppmärksamhet men den du får på ett vernissage är nog värsta sortens. Man vet liksom inte vart man ska göra av sig och kommentarerna man får. Men det är en del av arbetet och det är bara att le och vara glad. Och det är jag ju egentligen också. Glad alltså. Och stolt.

COLLECT PÅ KONSTHANTVERKARNA

I januari deltog jag i en av världens mest prestigefyllda mässa; Collect på Victoria and Albert Museum i London. Ramen för eventet från min sida var Konsthantverkarna. Ikväll kommer vi därför ta tillfälle att visa upp samma grupp på just Konsthantverkarna vid Slussen. Endast inbjudna gäster just ikväll men presentationen finns kvar så gå förbi i helgen! Halsbandet på bilden är sålt men 2 andra finns kvar!

MADE BY: FYLLER 1 ÅR!

HURRA! Vilket superkul år det varit på Vikingagatan 20. Inte minst roligt var det på öppningen. Jag brukar vara alldeles för uppe i varv för att njuta när det är mitt ansvar att alla ska ha trevligt och hitta folk att prata med. Men det var bara glädje och kärlek för hela slanten. Inte minst tack vara den underbara maten. Den pratar folk om fortfarande. För dig som inte var där och är nyfiken på precis hur svettigt det var med över 100 personer i vår lilla lokal; gå in på designtv och kolla. 

LJUVLIGT

skönt att slappa en hel söndag! Det var en hel del som var eftersatt vad gäller fakturor och sådant tråk. Dessutom behöver jag börja planera mitt liv efter torsdagen och öppningen på Platina. I stället för att ta ledigt några dagar kommer jag ha fullt upp med förfrågningar som lagts på hög. I lördags kom 3 par på raken och beställde vigselringar. Det kan ju vara ganska tidskrävande och inte alltid så konstnärligt utmanande med den sortens beställningar men jag har så bra kunder som är ute efter just det lite annorlunda. Då är det bara härligt att vara med i en så viktig process.

MER ÖRPYNT

Örhängena som jag gjorde till en utställning i Tyskland för någon vecka sedan dök upp i mina tankar. Det är alltid komplicerat att skiljas från sina arbeten "i förtid". När man dessutom vet om att de ska vara på turné i flera år innan de kommer tillbaka blir det ännu jobbigare. Och jag som inte ens hann ta en bra bild. Det är inte alltid det räcker att ha tillgång till en toppenfotograf som MatsHåkanson. När tiden är så knapp som den var i det här fallet skulle det vara härligt att vara lite bättre kompis med sin digitalkamera.